Forskning om botemedel mot cancer

Nya behandlingar misslyckas varje dag i kampen mot cancer. Den aggressiva sjukdomens muterade celler är konstant ett steg framför vetenskapen. Men beväpnade med genmanipulerade immunceller och artificiell intelligens är forskarna på god väg mot att övervinna cancer på dess egen hemmaplan. Ett lovande nytt läkemedel satte år 1999 direkt stopp för cancertumörer hos försöksmöss. Behandlingen kallades SPI-77 och var mer effektiv än vanlig kemoterapi och gav dessutom färre biverkningar.

Ett hoppfullt läkemedelsföretag investerade miljoner i att testa ämnet på människor, men studierna stoppades snart, SPI-77 hade i stort sett ingen effekt. Studien blev sedan skrotad och glömd.

Den hoppingivande behandlingen gick därmed samma öde tillmötes som över 95 procent av de nya cancerbehandlingar som varje år testas på människor. Även de läkemedel som till slut blir godkända har ofta bara en begränsad effekt.

Samtidigt har medicin mot andra åkommor, som infektioner, betydligt större framgångar i försök på människor.

Cancercellerna har en otrolig förmåga att undvika i stort sett allt som forskarna attackerar dem med. Det innebär att sjukdomen varje år tar livet av över åtta miljoner människor. 14,1 miljoner nya fall registreras årligen, och den siffran kommer sannolikt att stiga till 23,6 miljoner år 2030.

Forskarna har långt ifrån tagit itu med de största hindren som har blockerat vägen mot nya, banbrytande behandlingar, och de är redo att slutgiltigt jämna dem med marken.

Celler dödar sitt eget upphov. Varje sekund arbetar miljardtals celler i din kropp för högtryck för att hålla dig vid liv. De delar sig, framställer en uppsjö proteiner, kommunicerar med varandra och offrar sina liv för ditt bästa.

Trots den ändlösa raden av uppgifter fungerar kroppens maskineri ändå överraskande ofta utan problem. Så här ser det i alla fall ut på ytan. Djupt inne i enskilda celler uppstår konstant massor av fel som kan få ödesdigra konsekvenser för resten av kroppen.

När en cell ska dela sig kopierar den sitt dna så att de två dottercellerna får en kopia var, men kopieringen blir ofta felaktig. Lyckligtvis har cellen effektiva verktyg som normalt reparerar felen så fort de uppstår. Men vissa kemiska ämnen eller strålning utifrån kan orsaka fel som cellen inte kan korrigera. Konsekvensen är att de dna-kopior som cellen sedan lämnar till sina avkommor är behäftade med fel – så kallade mutationer.

De flesta felen är oskadliga, men i vissa fall drabbar de gener som kodar för viktiga proteiner. Dessa mutationer kan ändra proteinernas beteende så att de tvingar cellen att dela sig okontrollerat. Cellen är utrustad med en rad säkerhetsåtgärder i form av proteiner som bromsar delningen, men om även de muterar blir cellen en cancercell.

Forskarna har hittat spår av tumörer i 70 miljoner år gamla dinosaurieskelett och i 120000 år gamla neandertalare, så cancer är inte direkt någon ny sjukdom. De gamla grekerna gav sjukdomen sitt namn för 2600 år sedan, men redan då hade man jagat ett botemedel i minst tusen år.

 

Byline Linnea SM

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer#Sverige

https://www.aftonbladet.se/

https://www.metro.se/artikel/ny-metod-att-behandla-cancer-på-väg


Prenumerera på nya blogginlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *